Eftersom vi inte var här på ett tag så blev planteringarna hängandes längre än vi tänkt.
Det är också en lärdom. Vi kan se hur den gula ärtan har växt på båda sidorna om niten och ur det perspektivet så blev själva syftet med odlingen lyckad. Men vi kan såklart inte äta den nu.
Vi har
många funderingar…
Kan vi äta
våra ärtor nu?
Varför är
det brunt i?
Det är långt här
Den är
mjuk
Jag
trycker sönder
Vi
planterade nya ärtor i ett mjölkpaket som vi kan smaka på så snart dem växt
till sig.
För att smaka var vi ju nyfikna på.
Vi har också planterat sallad och morot, precis det om Kanin och Igelkott tycker om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar